Coaching som metodik och särskild pedagogik

Coaching kan ses som ett samtal som skapar förändring i människors liv, men coaching kan också ses som en specifik metodik som uppmanar till reflexion, eftertanke, nya insikter och lärande. Coaching har blivit allt vanligare i olika sammanhang, min uppfattning är att det är ett viktigt pedagogiskt instrument i utbildningssammanhang.

Hur ett coachande förhållningssätt kan se ut i en konkret klassrumssituation blev synligt med dokumentären Klass 9A som gick på TV för några år sedan.  Ett coachande förhållningssätt innebär konsten att lyssna även på ett djupare plan, att se och bekräfta individen och inte minst att hålla individen som en kreativ, hel och resursstark person som är kapabel att förverkliga sina drömmar och mål. Genom frågor skapas medvetenhet om vad som är viktigt att uppnå, varför det är viktigt, samt utforskar olika alternativ vad som behöver hända för att individen skall kunna ta ett beslut. Att agera i en riktning som är personligt tillfredställande istället för att anpassa sig till normalitetens krav och förväntningar anses vara en framgångsfaktor (Appelqvist & Pedersen).

Ett projekt initierat av utbildningsministeriet i Storbritannien kom under en årsperiod 2007-2008 att coacha ledare ansvariga för årskullarna 14-19 år runt om på skolor i Storbritannien. Syftet var att stärka förutsättningarna för ett reflekterande ledarskap och finna nya sätt att arbeta och utveckla förutsättningar för ett samarbetsmässigt lärande.

Utvärderingen av projektet visar att de fördelar ger på individnivå hos deltagarna, i detta fall skollärare:

  • Förändrat beteende och attityd till hur man gör saker
  • Uppmuntrad till att lösa problem bortanför den vanliga förförståelsen
  • Gett ökat förtroende till att hantera samarbetssituationer
  • Hjälpt till att bidra till att finna lösningar på situationer, personliga såväl som organisatoriska
  • Skapat en gemensam värdegrund

Sett från de coachande ledarnas perspektiv, uppmärksammades särskilt följande som ett resultat av den personliga coachingen:

  • Ökad förmåga att uppmuntra till förändring hos andra
  • Ökad förmåga till eget ansvar och tydliggörande av egen roll
  • Förbättrad förmåga att kunna se från andras perspektiv
  • Förändrad attityd och synsätt som ett resultat att göra saker och bete sig på ett nytt sätt
  • Personlig utveckling som ledare
  • Förbättrade relationer med andra, interna som externa
  • Innovativa handlingar för att hantera rådande utmaningar

En intervjustudie gjort av Literacy Coaching Clearinghouse som coachat lärare under tre års tid visar hur den personliga coachingen bidragit till att få lärarna att skifta perspektiv på hur de tänker och agerar som lärare. Specifikt pekas på den ökade benägenheten att

1) pröva nya saker i klassrummet,

2) vara mer autentisk i relation till studenternas behov,

3) modifiera instruktioner baserade på studenternas behov, och

4) förändrat föreställningar och åsikter kring utbildningsmässiga teorier vilket resulterade i en ökad handlingsagens utifrån lärarrollen.

En coach specialitet är att synliggöra individens olika val och det faktum att vi som individer hela tiden gör en massa olika val, även om många av dessa oftast sker omedvetet. Med ökad förståelse av hur vi agerar och icke-agerar, skapas en medvetenhet kring vikten av eget ansvar.  Som ett direkt resultat kan vi se en ökad handlingsagens. Professor i rättssociologi Håkan Hydén efterlyser mer civilkurage vårt samhälle och torde ha all anledning till det. Frågan väcktes nyligen igen när i samband med att en person som föll ned på tunnelbanespåret blev rånad istället för hjälpt ur sin beklämda situation  och som en konsekvens överkörd av tåget.

Frågan är hur det kan skapas förutsättningar för ett ökat samhälleligt civilkurage? Det torde vara ganska självklart att våra samhälleliga värdegrunder formas och  socialiseras genom vår utbildning. Därför behövs det inom ramen för vårt utbildningssystem också ställas nya typer av frågor – frågor som handlar om vad det innebär att vara människa i det moderna samhället som också är ett mångkulturellt samhälle. En fråga som är av sådan vikt att det förtjänar hantering i ett eget blogginlägg.

Referenser

Maria Appelqvist och Bo Pedersens bok ”Du och Din Jante: Reseguide i Janteland” finns tillgänglig på Bokus

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.