Med varning för att detta kan bli en provokativ post för en del… Som doktor i sociologi har jag alltid tänkt i baner av kön eller genus som vi kallar det är socialt konstruerat. Sociologisk teoretisk kunskap och forskning har bidragit till jämställdhetssamhället. Ingen vill väl tillbaka till en tid när där var olika könsroller och kvinnor förväntades hålla sig utanför samhällets viktiga poster.
Som sociologistuderande minns jag diskussionerna från början av 1990-talet med Rigmor Robert som representerade biologifeminismen. Som biolog menade hon att det var en skillnad mellan kvinnor och män som kan relaters till hur vår hjärna utvecklas och fungerar men också en skillnad i våra hormoner.
Det svenska jämställdhetssamhället har envetet tryckt undan dessa resonemang. När John Gray (Kvinnor från Venus, Män från Mars) gästade Skavlan så blev han hånad, trots närmare 40 års erfarenhet av att arbeta med relationer. När professor Jordan Peterson var gäst hos Skavlan och presenterade Jämställdhetsparadoxen, dvs det faktum att vetenskapen visar att ju större officiell jämställdhet ett land har, desto större är skillnaderna mellan kvinnor och män, så blev även han hånad och förklarad av Margot Wallström att han kunde krypa tillbaka under sin sten. I Sverige råder ett totalt förakt mot forskare som inte tillhör mainstreamforskningen, dvs den forskning som i olika forskningsråd och annat uppmuntras och får forskningspengar. https://www.svt.se/…/forskning-man-och-kvinnor-mer…
Jag vill bara säga – tack och lov så lever vi fortfarande i ett land där vi har akademisk frihet…
Journalister har också frihet, det har Belinda Olsson vid SVT visat prov på som gjort en tv serie som lyfter fram – hur kan vi egentligen förstå förekommande könsskillnader i beteende, på skolan och val av yrke? Om man däremot googlar hennes namn så ser vi hur kritikerna just nu rasar runt hennes tvserie. Hon kritiseras även av Yvonne Hirdman i programmet för att hon går biologismens intressen. Kritikerna menar att hennes program är vinklat, men när jag läser vad de skriver känner jag som sett programmet inte igen mig.
Faktum kvarstår – vi består av två olika kön som har olika hormoner och hjärnstrukturer. Är det egentligen så himla konstigt att förstå? Debatten behöver inte bli polariserad i ett vi gentemot dom… en ilska gentemot tv serien och ifrågasättande av Belinda Olssons professionalitet.. Istället kan man se detta som ett uttryck över hur många människor i vårt land som fortfarande inte har nått den nivån där de kan mötas i en diskussion utan att bli triggad igång av perspektiv som de inte gillar.
Men vet ni vad… Världen består inte av ETT PERSPEKTIV utan av ett FLERTAL OLIKA. Det är en del av PERSONLIG UTVECKLING att lära sig förstå detta.
Efter att läst all kritik, vill jag med denna post istället hylla Belinda Olsson för att hon har modet att ta tag i denna viktiga fråga och söka bena ut den. Mitt logiska huvud kopplat till min sociologibakgrund har tanke – det är känsligt att tala om biologiska skillnader då detta i vår historia har använts som grund för separation och distans, till och med mänsklig utrotning.
Tänk idag har vi andra faktorer som faktiskt känns mycket farligare. Under min livstid har jag inte tidigare levt i en period där polariteten mellan ett ”vi och dom” har varit större… Men denna gång handlar det inte om ras eller kön utan något helt annat..
Jag är nyfiken på att höra vad du tycker om programmet. Bilden till denna post kommer från SVT Play: