När Corona började ta fart och det blev uppenbart att saker och ting inte längre kunde fortsätta som förut, så började organisationer och företag att agera i två olika riktningar. Själv stötte jag ganska snabbt på bägge formerna och tänkte här dela med mig av mina erfarenheter, men också säga någonting om vad som behöver hända för att vi som en kollektiv gemenskap ska kunna gå starkare ur krisen.
När regeringen bestämde att det skulle bli stopp med större folksamlingar, hade jag fått ett uppdrag att göra en föreläsning åt en organisation som skulle kompetensutveckla sin personal. Allt var planerat för dagen, men de valde att ställa in. De tänkte alltså att de skulle skjuta på detta till framtiden. Frågan är när denna framtid är möjlig? Det vet vi fortfarande inte…
Fall nummer två. En organisation skulle göra en två dagars utbildning för 15 deltagare. En utbildning som sker i gruppsammanhang och som har stort interaktivt inslag. Den bygger helt på deltagarnas aktiva deltagande. Hur göra? Organisationen bestämde sig för ett mantra ”ställ inte in, ställ om”. Snabbt bestämde man sig för att skapa en digital undervisning och pratade bland annat med mig som är van att hålla zoom möten – hur kan vi göra detta på bästa sätt?
Om vi tittar på ovan två organisationer. Vart skulle du hellre vilja jobba? Vilka av dessa människor skulle du hellre vilja umgås med? Du ser, som människor verkar och agerar vi inom ramen för olika typer av organisatoriska system. Vissa system är designade att vara stängda och mer rigida till förändring, medans andra är designade och har de nödvändiga människorna – som bidrar till att systemen kan vara öppna, flexibla och självgenererade.
Aldrig tidigare under vår livstid har vi befunnit oss i en sådan situation som just nu till följd av pandemin. Den kommer som en kollektiv chock och kris vilket bidrar till utveckling, växande och lärande. Det kan utmynna i att vi får en extrem tillväxt i vår potential att växa som människor. Faktum är att vi står inför ett kollektivt uppvaknande som aldrig förr skådat och det beror på att vi globalt sett, för första gången har någonting gemensamt som förenar oss.
Pandemin har blivit en gemensam fiende som hjälper oss att förstå vad som är riktigt viktigt. För att följa Robert Kegans inlägg som jag hade förmånen att lyssna på idag genom MindShifts fantastiska event tillsammans med Stockholms Handelshögskola – vi måste först och främst erkänna att det faktiskt är någonting extraordinärt som sker till följd av pandemin. Hela världen är fokuserad och medveten om det ömsesidiga beroendet vi har av varandra eftersom vi lever i en global situation. Just detta fokus har en enorm potential som kan skapa energi som transformerar våra organisatoriska system och institutioner mot ett mer hållbart samhälle, menar Kegan.
Möjligheten innebär att vi kan ta ett språng in i en ny kollektiv medvetenhet som gör att vi kan tänka och skapa nytt. Einstein formulerade: ”Vi kan inte lösa våra problem på samma medvetandenivå som skapade dem.” Det här betyder att för att vi skall kunna tänka och agera nytt så behöver vi förändra vårt medvetande och det sker genom våra misslyckanden, försök och erfarenheter som gör att vi kan lära nytt.
I denna tid så står vi inför en situation som innebär komplexitet, helt enkelt eftersom ingen kunde förutse pandemin. Dess sociala och ekonomiska konsekvenser kan vi inte ens tala om då de fortfarande är okända. Vi kan inte lösa våra problem på samma medvetandenivå som skapade dem!
Situationen kräver därför att de organisatoriska systemen har ett ledarskap som kan navigera i den rådande situationen. För många ledare är detta en utmaning i sig, helt enkelt för att de inte har den nödvändiga kapaciteten för att kunna agera i en komplex vardag. Jag talar om den egna inre utvecklingen. Innebörden av vad det betyder att ha arbetat på sin egen spirituella utveckling, t ex genom meditation som hänvisas till i aktuell forskning. Se https://chef.se/battre-business-med-andlig-utveckling/
Tillsammans skulle vi kunna växa extremt och verkligen skapa nya förutsättningar för ledarskap och organisatoriska system som kan hantera komplexitet, men det krävs att vi lär oss någonting nytt som människor.
Från individ till samhälle behöver vi växa och det kräver att vi är villiga att lära oss någonting nytt. Transformation kommer från konsten att kunna ställa nya typer av frågor. Frågor som inte ställts förut. Frågor som kommer från helt nya perspektiv. Frågor som gör att du stannar upp och reflekterar. Kraftfulla frågor som vi brukar säga i CTIs coachingvärld har potentialen att transformera individen och det är dessa som är bärare av systemen.
Det var just detta som gjorde att jag sökte mig till coaching för 15+ år sedan. Jag sökte svar på frågan om människans ansvar. Hur kommer det sig att vissa levererar och andra inte? Vad är det som gör att det som är självklart för mig, inte är det för andra? Förutom att jag har MyNeeds filosofi att förstå detta i våra olika psykologiska behov, så fick jag ett nytt perspektiv på detta tema från Amy Edmondsons basala statement om vad som i grund och botten är människans största misslyckande: ”Its difficult to learn if you already know.”
När människor redan tycker att de kan allt, så är de inte särskilt intresserade av att vara öppen för nytt lärande. Jag har noterat vilket stort motstånd det finns hos vissa ledare att kunna relatera till ett av de viktigaste informationssystemen som vi själva har, nämligen våra egna känslor. Däremed missar man att våra känslor faktistkt utgör en subtil varseblivning som handlar om att aktivera vårt hjärta och därmed kunna öppna upp för ett djupare lyssnande. Vi brukar kalla det för empati, men det handlar också om att kunna släppa taget om gamla planer och målsättningar för att kunna lyssna in vad som behöver hända i den situation som utvecklar sig.
Eftersom det är svårt att lära om du redan tycker att du vet, så kan vi också förstå varför vissa personer helt enkelt är ointresserade av att lära sig nya saker och utveckla sin medvetenhet genom självreflekterande frågor. Vad är det jag lägger märke till att dessa människor gör i pandemins kölvatten? De får panik, de klagar och känner sig som offer. De har ångest över hur situationen skall lösa sig under de kommande månaderna. De spenderar tid i möten genom att klaga och söka få andra att ta ansvar för arbetsuppgifter som de ganska enkelt skulle kunna sköta – om de var öppna för att lära sig något nytt. Vem vet, kanske det blir överraskade?
I Sverige talar vi om kompentensutveckling och livslångt lärande. Bildning har en historisk tradition i vårt svenska samhälle. Men bildning handlar inte enbart om att lära sig nya kunskaper och skickligheter, det handlar också om att växa som människa – att bli självreflekterande. Ju mer du lär dig om dig själv, ju bättre blir du också på att hantera kriser.
Det är av denna anledning som vi kan se att det finns två ytterligheter som gör sig synliga, de som tycker att situationen har en enorm potential och att det är spännande och de som får ångest, känner oro, bekymrar sig över sin arbetssituation eller försäljning av tjänster. Men tänk! Aldrig tidigare har det varit möjligt att kunna skapa och designa någonting nytt.
Just därför skulle jag vilja säga att hantera nuvarande situation genom att satsa på sig själv ligger helt rätt. Själv har jag sedan pandemin bröt ut investerat i tre olika typer av program som ger mig massor av ny energi, även om det ena av dem inte riktigt just nu har min fullständiga prioritet. De andra har dock redan skapat ny medvetenhet hos mig. Nya dörrar har öppnats. Nya möjligheter gör sig gällande.
Pandemin har bidragit till att jag återigen har förändrat min bild av verkligheten. Nu vill jag att även du skall få denna erfarenhet. Just därför öppnar jag upp dörren till mitt 30 dagars program på temat personlig utveckling och självledarskap. Lär dig hur du skall kunna hantera kriser med känslan av att du är i din egen handlingskraft. Få de növändiga verktyget som gör att du förstår av det är som är riktigt viktigt. Sätt upp nya mål för dig själv. Men framförallt bli medveten om vad som blockerar dig från att se att du faktiskt är stjärnan som medvetet kan designa och vara i kontroll över ditt eget liv och arbetsvardag.