Sverige.

I dag diskuteras den danska borgerliga regeringens förslag till ny invand-rarpoltik i folketinget. Det slutliga klubbandet väntas ske på torsdag i nästa vecka.

Förslaget har väckt en het debatt i Danmark och fått mycket kritik från svenskt håll.
Maria Appelqvist lektor vid Imer, Internationell migration och etniska relationer på Malmö högskola anser dock att delar av förslaget redan existerar i Sverige.
– Skillnaden är att det inte är uttalat i lag, säger hon.
Som den stora olikheten ser dock Maria Appelqvist att det danska lagförslaget ger en klar signal om att landets regering inte stävar efter ett mångkulturellt samhälle, medan den svenska mer är inne på det spåret.
– I Danmark gäller det att assimileras, bli så dansk som möjligt. Å andra sidan har vi ingen debatt i Sverige om vad det mångkulturella samhället egentligen ska innebära, säger hon.
Maria Appelqvists anser inte att Sverige är ett mångkulturellt samhälle.
– Vi lever i ett majoritetssamhälle. Det är fortfarande majoriteten som sätter gränserna och bestämmer hur mycket vi kan inkludera människor med annan etnisk bakgrund, säger hon.

Sydsvenskan har tittat närmare på det nya danska lagförslaget och jämfört med hur det är i Sverige.
* Åldersgränsen höjs från 18 till 24 år för flyktingar, invandrare och danska medborgare som vill gifta sig med någon utanför EU eller Norden och bo i Danmark. Paret måste ha en lägenhet på minst 20 kvadratmeter per person och en inkomst på 250 000 kronor om året. Den inflyttade skall ha anknytning till Danmark. Staten kräver dessutom en garanti på 50 000 kronor i sju år för språkundervisning och andra kostnader som integrationen av den utländska parten anses kosta.
I Sverige ställs inga liknande krav.
Migrationsverket gör dock en intervju med båda parterna för att kontrollera att relationen är seriös. Man ska bara vara myndig, 18 år, för att få gifta sig.

* Invandrare, flyktingar och danska medborgare som varit borta från landet ett flertal år får under sina första sju år i Danmark endast tillgång till en bantad version av landets sociala skyddsnät med lägre ersättningsnivåer.
I Sverige finns inga skillnader i det sociala skyddsnätet om du är född i landet eller är invandrare. Däremot finns ett introduktionsstöd för flyktingar under deras första tre år i landet. Stödet ligger i princip i nivå med socialbidrag.

* Den som vill bli dansk medborgare måste genomgå en rad prov och kunna tala god danska, ha kunskaper i dansk kultur och historia samt avlägga en ed om lojalitet mot det nya hemlandet.
I Sverige finns inga liknande regler.

* Personer över 60 år ska inte längre kunna komma till Danmark som anhöriginvandrare.
I Sverige får en anhörig bara uppehållstillstånd om han eller hon nyligen haft ett gemensam hushåll med den som bor i landet. En vuxens persons föräldrar får alltså inte automatiskt uppehållstillstånd i Sverige.

* Invandrare måste bo sju år i Danmark innan de får permanent uppehållstillstånd. Nu går gränsen vid tre år.
Sverige använder sig bara av uppskjutet permanent uppehållstillstånd för anhöriga. Om en anhörig får uppehållstillstånd är det i regel begränsat till två år. Därefter får han eller hon ett permanent uppehållstillstånd om relationen kvarstår.

* Asylsökande ska avvisas om de döljer sin identitet, håller sig undan eller på något sätt försenar behandlingen av sina asylansökningar.
Svensk lag säger bara att den som medvetet lämnat felaktiga upplysningar har mins-kad trovärdighet. Rätten att få ansökan prövad finns kvar. Kommer det fram att den som fått permanent uppehållstillstånd ljugit kan det återkallas.

* Människor som har beviljats asyl ska inte få åka tillbaka på semester – då ifrågasätts deras uppehållstillstånd.
I Sverige finns ingen liknande regel.

* Kriminella asylsökande ska sändas iväg från Danmark och en invandrare som suttit i dansk fängelse i sex månader ska inte kunna bli dansk medborgare. I dag gäller fem års fängelse.
I Sverige finns en skala för hur länge det ska dröja innan man kan bli medborgare beroende på hur långt straff man har fått. Kortast tid gäller för 30 dagsböter då medborgarskap kan ges ett år efter brottet.