Inpå Livet.

Undrar du om du är värd befordran på jobbet? Förminskar du dig själv när du får beröm? Döljer du lyckan över nya sommarstället för att grannarna inte ska tycka att du förhäver dig? Då är det jante inom dig som talar, hävdar coacherna bakom boken som ska få oss att göra upp med jantelagen.

MALMÖ. Jantelagen är boven i många av våra dramer. I vårt privatliv, på jobbet och i samhället i stort. Det menar Maria Appelqvist, sociolog och coach, som tillsammans med Bo Pedersen, också han utbildad coach, skrivit boken ”Du och din jante: reseguide i janteland”.

Jante inom oss poppar upp i tid och otid och viskar: ”Inte kan väl jag?” eller ”Vem tror han att han är?” Ibland hör vi inte ens viskningarna, vi känner bara av dem omedvetet.
– Det vi framför allt vill är att synliggöra vårt jante. Först då kan vi börja jobba med dem, säger Maria Appelqvist.

Hon menar att vårt inre jante kan göra sig påminda i allt från vilka kläder vi sätter på oss till om vi vågar säga ifrån på jobbmötet.

Jante vill att vi ska passa in, vara försiktiga och aldrig gå emot normen. På det sättet hålls människor tillbaka, hindras från att våga satsa på sina drömmar eller visa civilkurage. Jante är dessutom ett problem på samhällsnivå, säger Maria Appelqvist.

– Vi befinner oss i en tid när strukturer förändras inom många verksamheter. Tjänstemän ska plötsligt bli förändringsledare och projektledare. Då behöver vi kunna tänka nytt, förändras och våga. Därför är det inte bra att vi hålls tillbaka av jante.

Genom att uppmärksamma hur jantelagen påverkar oss på alla nivåer vill författarna lyfta problemet från den enskilde. När det dåliga självförtroendet sätter in ska vi tänka: där kom jante, i stället för att känna att det brister hos oss som individer. Och när någon vill trycka ner oss på jobbet kan vi tänka: det där var jante. På det sättet är det lättare att distansera sig och se att det inte enbart handlar om en själv.

– Istället för att känna sig som ett offer när någon försöker begränsa oss för att vi ställer krav eller är utmanande, kan vi se och förstå att det handlar om att vårt beteende utgör ett hot mot omgivningen.

Men finns det inget som är bra med jante? Att ingen är förmer än någon annan?
– Vi har alla rätt att vara unika. Men många förtrycker delar av sin personlighet för att passa in. Att alla männi-skor får lov att vara unika är en förutsättning för att vi ska få ett samhälle med mångfald.

Men om den enes självförverkligande och önskan att vara unik sker på bekostnad av den andre?
– Vi skiljer på mod och hänsynslöshet. Den hänsynslöse trampar på sin omgivning. Och om man tar det ett steg längre så behövs det människor med mod för att stoppa de hänsynslösa. Vi har inte skrivit den här boken för att vi vill att någon ska kliva fram, utan för att vi inte vill att någon ska hållas tillbaka.

Det låter som en balansgång. Hur klarar man den?
– Visst kan balansen vara svår. Men vi använder uttrycket bejakande engagemang som inte innebär att man trampar på någon. Man kan bejaka varandra även om man tycker olika. Det viktiga är att det är tillåtet att vara och tycka olika. Det skapar en större öppenhet mellan människor och i samhället i stort.