Hur skall vi förstå begreppet lojalitet? Under veckan hade jag förmånen att få lyssna på Jonas Axelsson från Karlstad Universitet som var på besök och berättade om sin forskning. Hans erfarenhet är att det varit ett rätt så stort ointresse för begreppet om man exempelvis jämför med det mer populära begreppet tillit.
Jag tänker på Tillitsdelegationen som under förra året presenterade sin rapport. Det är intressant att se hur vissa begrepp lyfts upp för granskning och utredning, det blir så att säga ’på modet’ genom inrättandet av statliga utredningar.
Axelssons inspiration tar sin början med amerikansk filosofi från förra sekelskiftet med Josiah Royce (1855-1916) som menade att lojalitet handlar om hängivenhet. Georg Simmel (1858-1918), filosof och en av de ledande tyska sociologerna påtalade hur de generella sociala formerna för individens liv även innefattade beroende och lojalitet. 50 år senare dyker loyalitetsbegreppet upp igen med amerikanen George P Fletcher (1939 – fortlevande), jurist och rättsfilosof som menar att lojalitet handlar om partiskhet och utgör grogrund för dilemman o konflikter.
Det är just från detta resonemang som pudelns kärna kan identifieras.
Lojalitet handlar ju nämligen om någon form av bindning. Vi kan se det som bindningen till oss själva. I den bemärkelsen är bindningen frivillig. Den handlar om vårt livsprojekt, hur jag förbinder mig till mig själv. Med detta val så kan jag också få offra saker. Om jag förbinder mig till att gå ned i vikt så får jag offra att inte kunna äta precis vad jag vill. När vi kan välja vår lojalitet så blir den frivillig.
Men lojaliteten kan också vara ofrivillig menar Axelsson. Vi lever i en kultur som uppmuntrar oss, där vi coachas till att bli entreprenöriella. Det finns krav på utbildning och kompetensutveckling. Man skall förverkliga sig själv.
På det sättet blir det en slags påtvingad individualism menar Axelsson som säger att yngre människor känner igen sig i allt detta. Det är som att det sätts ord på någonting som redan finns…
Så lojalitet existerar, ofta utan att vi ens tänker på det. I vissa sammanhang så har vi det uttalat som en lojalitetsplikt. Exempelvis förväntas chefer vara lojala med sin arbetsgivare. Jag minns en gång för länge sedan (jättemånga år sedan) när jag gjorde fältarbete på flyktingförläggningar och vi talade om huruvida det fanns tilltro till Migrationsverkets beslut i asylärenden. En chef berättade för mig att hon var lojal mot verket. Dock berättade hon historien hur hon en gång hade blivit utmanad i sin lojalitet. Det gällde ett ärende där Migrationsverket hade bestämt att en person skulle avvisas. Hon menade från sin förståelse och kännedom att detta var verkligen en person som var en flykting och borde få stanna. Hon beslöt att avvakta… När beslutet från överklagningen kom gjorde det henne lättad. Det visade sig nämligen att ett beslut taigts till den asylsökandes fördel. Jag fick veta att hon vid det läget om en avvisning hade skett, hade varit beredd att lämna sin arbetsgivare. ”Det behövde hon tack och lov inte”, menade hon. Det visade sig att beslutet gjorde att hon kunde ha tillit till rättsbedömningen.
Det här är ett exempel som visar hur begreppen lojalitet och tillit på något vis hänger ihop. Man är lojal så länge det finns tillit. Om man inte litar på, så är det också svårt att vara lojal.
Ett problem som ligger inom lojaliteten är att när man har lojalitet mot en sak så har man det inte mot någonting annat. På det viset uppstår lojalitetskonflikter som regel snarare än som undantag. Exempel på var vi kan se det är den relation som finns mellan arbete och familjeliv, ett ämne som är lite beforskat inom arbetslivsforskningen fortsätter Axelsson.
Men lojalitetskonflikter kan också utgöra en krydda i vardagslivet. Det ger en känsla av makt och möjligheter. Helt klart har komplexiteten i vårt liv ökat. Livet har blivit mer komplext. Just därför blir också det intressant att undersöka vart i livet som lojalitetskonflikter uppstår.
Jag blir nyfiken på hur det tar sig uttryck för personer som enligt MyNeeds test visar sig ha olika psykologiska behov. På vilket sätt kan de uppfatta begreppet lojalitet på olika sätt… och vilken betydelse kan det få för deras arbetssituation? Det visar sig nämligen att dina psykologiska behov bidrar till hur du talar och uttrycker dig om ett visst fenomen eller händelse. På samma sätt torde skillnader uppstå hur man uppfattar begrepp. Kanske en fråga som jag får utreda vidare inom ramen för detta forskningsprojekt (se min artikel på LinkedIn för beskrivning).
Exempelvis kan man tänka sig att många som jobbar inom hemtjänsten har behov av att bidra och samhörighet. När de inte känner att de räcker till gentemot kunden/brukaren som de naturligen från sina behov känner lojalitet till, när resurser skärs ned och förmågan att göra att kvalitativt bra jobb minskar, så resulterar det i lojalitetskonflikter i formen av sjukskrivningar. Om samma person som arbetar inom hemtjänsten skulle drivas av indvidualistiska behov som trygghet, så kanske inkomsten är viktigare än lojaliteten mot kunden/brukaren? Det vill säga samma arbetssituation skulle kunna uppfattas helt olika och utmynna i olika typer av konsekvensbeteenden beroende på hur de psykologiska behoven uppfattar situationen, men också ett begrepp som lojalitet. Helt enkelt vad som är lojalitet för mig, behöver inte vara det för dig. Gränsen för var lojalitetskonflikter går kan visa sig på helt olika områden.
För att summera, lojalitet är ett begrepp med ett brett användningsområde i vårt moderna komplexa samhälle. Klart är enligt forskningen att lojalitet handlar om bindning till något och/eller någon här och nu. Lojaliteter och lojalitetskonflikter ligger mycket nära varandra. Det visar sig dessutom att lojalitetskonflikter är snarare regel snarare än undantag.
Prenumerera på mina nyhetsbrev och bli den första att veta om nästa blogginlägg. Få dessutom en kurs om dina undermedvetna blockeringar gratis. Signera upp här.
Källa: Jonas Axelsson från Karlstads Universitet höll ett seminarium för Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA) på Malmö Universitet den 20 mars, 2019.