Jag har tillbringat sommaren i Umeå. Den plats jag en gång i tiden lämnade för att söka nya utmaningar som högskolelektor på en annan ort. Som den migrationsforskare jag var, kändes det naturligt att förflytta sig från ’hemmet’.

Verksam inom ämnet Internationell Migration och Etniska Relationer hade jag teoretiska kunskaper om hemmet som en symbol och plats för individen i ett sammanhang. Trots detta ställde jag mig frågor som, hur ser relationen till hemmet egentligen ut? Är platsen i betydelsen av ett fysiskt ’hem’ verkligen viktigt? Med min flytt till storstaden Malmö skulle jag erfarenhetsmässigt få uppleva: Vad betyder det att börja om på ett nytt ställe? Vad betyder det att lämna sitt ’hem’, sin uppväxtmiljö? Vad är innebörden av att ge sig av? Kommer jag verkligen att längta tillbaka till någonting?

För vissa personer kan svaret på dessa frågor kännas självklart. Men det var det inte för mig. Javisst, saknade jag min son och mina föräldrar, men jag hade ju möjlighet att kunna skapa kvalitetstid när vi träffades. Jag kände mig hemma i min egen kropp och levde i trygghet av att vara med mig själv. Hemmet i formen av en fysiska miljö och plats kändes inte viktigt för mig. Jag ville framåt. Jag ville skapa mig nya erfarenheter.

Resorna har varit många, men ofta inte långa. Faktum var att jag hellre förflyttade mig till andra delar av världen än att resa till hemstaden. Men denna sommar bestämde jag för första gången på 15 år att återvända och stanna i över en hel månad. Det är denna erfarenhet som fått mig att inse min egen sårbarhet och fundera över de val jag en gång i tiden gjorde. Det är val som inte går att göra ogjorda. Det är val som fått konsekvenser för de människor som är mig kära. Men det är också val som bidragit till att jag utvecklats till den kvinna jag och företagare jag är idag.

Kanske var min strävan att komma framåt, en flykt? En flykt från kontakten med mig själv? Vad jag lär mig från de coaching klienter som kommer till mig är att de vill hitta sig själv.

När du hittar dig själv, hittar du vad som är riktigt viktigt. Du hittar kärleken till dig själv. Det är först när du älskar dig själv som du också tar de steg i livet och gör de saker som för dig är riktigt viktiga. Istället för att leva som andra människor vill, kan du börja leva ditt liv och forma det medvetet.

Det är just detta som jag kallar för personligt ledarskap. Det är den plats som du hittar inom dig när du lever ditt liv intentionellt utifrån de värden som är viktiga för dig. Den tiden jag lämnade Umeå hade jag värden som jag inte visste om, men det var dessa som omedvetet drev mig vidare. Värden som frihet, äventyr, resande, lärande, utveckling, mod, ledarskap och mycket mer. Vet du vilka dina värden är?

Vad jag lärt mig är att när människor hittar sitt eget inre ledarskap, då börjar de ta de nödvändiga stegen som behövs för att kunna leva i en riktning av passion, glädje och inre harmoni: Byta det där jobbet… Starta det där företaget… Börja strukturera sin tid så att den där boken äntligen blir av… Vad är de du skulle vilja göra  men inte tycks ha tid för?

Vad jag lärt mig genom åren är att det är min egen längtan efter att skapa en personlig erfarenhet som har gjort att mitt liv har tagit nya riktningar. Idag skapar jag dessa erfarenheter som jag vill ha utifrån en medvetenhet. Jag är medveten om vem jag är och varför jag agerar i vissa riktningar, på alla områden i mitt liv. Hur ser ditt liv ut om du skulle summera det för dig själv?

• Jag ville ha en ny erfarenhet om hemmets/platsens betydelse. Därför lämnade jag Umeå.
• Jag ville kunna påverka människor i ett rum så de blev bättre på att samverka. Därför investerade jag i alla mina coachingutbildningar.
• Jag ville förverkliga min högsta dröm. Därför köpte jag en gång i tiden min vindsvåning.
• När jag förverkligat min högsta dröm lärde jag mig att jag hade andra drömmar som inte var materiella.
• Jag förstod att mitt företagande har blivit min spirituella resa. Utan mitt företagande är det ingenting som driver mig till att bli en bättre, sannare, mer trovärdigare människa. Detta har resulterat i att jag fortsätter att investerar i mig själv som den kunskapstillgång jag är i mitt eget företag. Jag väljer att arbeta med lämpliga coacher och mentorer som kan möta mig där jag är.
• Jag ville knäcka koden med vad det innebär att tjäna pengar. Därför blev jag tvungen att medvetet investera i utbildningar som vidgade min horisont och fick mig förstå att detta var möjligt… men också vem jag behövde vara och vad jag behövde göra för att det skall  hända.
• Jag ville förstå tankens kraft och det som håller människor tillbaka. Därför utbildade jag mig i tekniker som gjorde mig till expert på att snabbt kunna identifiera de blockeringar som alla människor mer eller mindre sitter fast i så att jag kan lösgöra dessa blockering hos mina klienter.
• Jag ville förstå den skillnad det innebär att vara i sin kropp, istället för att lyssna på alla tankar som kommer från den vänsta hjärnhalvan. Det tog mig in på utforskningen av sexualitetens område där jag blev utbildare i orgasmisk meditation och så mycket mera…

Listan skulle kunna fortsätta, men vad jag vill komma fram till är – hur hänger allt detta ihop med ledarskap och framförallt det ledarskap som vi vill se i organisationer? Efter att under ett antal år undervisat studerande i Ledarskap och organisation, studenter som har erfarenhet från en ofta långt arbetsliv – så har jag lärt mig en sak – människor vill arbeta i medvetna organisationer. Eller för att använda Peter Senges uttryck, det är dags att vi formerar  lärande organisationer.

Människor vill finnas och verka i organisationer som mår bra och det kan ske först när det finns positionella ledare i dessa organisationer som är just  – medvetna och intresserade av sitt eget lärande. Det kräver en självutveckling och satsning på det egna personliga ledarskapet.

Det är säkert en bit kvar tills vi befinner oss där. Men jag tror att utgångspunkten är ärligheten med sig själv… Problemet är att det händer först när du lär känna dig … och då menar jag från insidan och ut… och för att kunna göra det så måste du hitta hem. Hitta hem till dig själv.

Det var därför jag var tvungen att återvända och tvingas möta det jag en gång lämnat för att våga stanna kvar och känna. Känna hur det känns att möta konsekvenserna av det beslut jag än gång i tiden tog som kom att påverka många andra människor än mig själv. Den smärtan och sorgen behöver sin egen läkandeprocess. Det som är skillnaden mellan mig nu och då är att jag är redo att möta och konfrontera den, istället för att undvika den.

Om medvetenhet och ditt eget självledarskap är viktigt för dig, så har jag ett program. Om du gör det ordentligt och ger av dig själv, så tar det enbart 30 dagar för att du skall bli medveten och därmed kunna ta kliv utifrån en plattform som är pro-aktiv.