Länge har jag funderat i termerna av den skillnad som finns mellan vad jag kallat att ’tänka nytt’ och innebörden av att röra sig i gamla hjulspår. Mitt eget uppvaknande av innebörden att ’tänka nytt’ skedde när jag gick min coachingutbildning för mer än 20 år sedan. Men faktum var att uppvaknandet hade startat redan tidigare. Under min utbildning i sociologi under 1990-talet så blev det klart för mig hur de flesta människor inte ser hur de är programmerade. Programmerade av sin uppväxtmiljö och det samhälle som de lever i. Min dåvarande sambos plötsliga död under 1995 till följd av extern våldsam handling, kom att innebära en dramatisk vändpunkt i mitt liv. För att överleva sorgen kom jag att fördjupa mig i ny typ av litteratur. Litteratur som gav en mening till att överleva och komma tillbaka till livet igen och kunna hela mig själv efter den smärtsamma upplevelsen.

Under min coachutildning kan man säga att jag fick verktygen att frigöra människor från den som kan kallas ’dead-man-walking’ existens, dvs det faktum att många människor fastnar i den föreställning som de socialiserats in i vad livet handlar om. Leva sitt liv utifrån ett slentriant sova, arbeta och äta liv. Som coach att kunna väcka människor från detta sovande tillstånd och få dem att erfara att det är möjligt att själv skapa sitt eget liv – det var anledningen till att jag under 2009 publicerade boken ”Du och Din Jante: En reseguide i Janteland” med min dåvarande affärskollega Bo Pedersen. Vid den tidpunkten tänkte jag att Jante var det största hindret för människor att kunna uppnå precis de dom vill. Idag vet jag bättre. Konststycket att kunna konfrontera sin egen och andras Jantar är enbart första hindret på vägen mot något som kan leda en människa in på vägen mot en medveten utveckling.

Åtta faser av möjlig utveckling

Jag ramlade över en person som redan tänkt i dessa banor och dessutom identifierat de åtta olika faserna, vilket inspirerade mig att summera dessa. Dan Oakley är en spirituell lärare och författare till boken ”It’s Time to Wake Up Now: The Top Ten Myths that Can Hijack Spiritual Awakening” beskriver personlig utveckling som åtta olika faser.

Den första fasen är en icke-begreppsmässig medvetenhet (Non-Conceptual Awareness) vilket är det första åren i vårt liv när vi enbart ser och uppfattar saker och ting men förstår inte att de är relaterade till oss själva. Den andra fasen börjar under de tidiga barnåren med vår socialisering in i vad det betyder att bli människa. Det är en period Oakley kallar för programmeringsfasen (Getting Programmed) vilket fortsätter under vår skolgång och utbildning in i vad vårt samhälle förväntar sig utav oss. Den tredje fasen kallar han för normaliserande robotexistens (Normal Robotic Existence), en fas när vi har blivit socialiserad in i ett tillstånd att vara som vi tror är sant. Livet handlar om att arbeta, sova och äta och vi tänker oss att det är detta som livet handlar om. Den fjärde fasen kallar han för vändpunkten (A Turning Point) som skakar om oss genom en chock. Det kan vara ett dödsfall, en skilsmässa eller någonting annat som totalt skakar om vårt liv till att ifrågasätta – är det verkligen detta som är meningen med livet? Den femte fasen handlar om att ställa de viktiga frågorna (Asking the Big Questions) och förstå att det faktiskt inte är våra omständigheter som definierar oss utan vi har möjlighet att kunna skapa vår egen verklighet själva. Den sjätte fasen handlar om att upptäcka vad vi alltid har varit (Discovering What We Always Been). Att vi är medvetenhet. Vi är inte enbart våra tankar, känslor och kropp utan vi ÄR även någonting MER. Den sjunde fasen handlar om att stabilisera vår upptäckt (Stabilizing Our discovery). Faktum är att även om vi blivit medvetna och vet att vi kan skapa vår egen verklighet så kan denna klarhet och övertygelse komma och gå. Den åttonde fasen är att vara i kontakt med livets inre flöde (Coming Into Alignment With Life). Det finns ingen gräns för vad vi kan uppnå när vi tappar in i förmågan att vara i kontakt med universums flöde.

Kan du känna igen dig?

Själv kan jag totalt känna igen mig i alla dessa faser och tycker att det är en fantastisk beskrivning av det utvecklingsförlopp som vi kan genomgå som människor. Tyvärr är det som Oakley säger själv, de allra flesta människor kommer inte längre än till den tredje fasen. Som coach har jag blivit smärtsamt påmind om det genom livet. Alla människor är inte coachbara och öppna nog för att vara redo att ställa sig de viktiga frågorna. På vilket sätt kan du känna igen dig i något av detta?

Stort tack till Dan Oakley som inspirerade mig att skriva detta!