Under veckan installerades prof Göran Therborn som hedersdoktor vid Malmö Universitet. Jag var en av de få som lyssnade på hans promoveringsföresläsning – ”Klassamhället och samhällsvetarnas ansvar”. När jag sitter där tänker jag för mig själv – vad är det som gör att inte fler samhällsvetare är intresserade av att vara närvarande i rummet?

Therborns synliggjorde att vi i Sverige lever i tre olika perspektiv som i sin tur är uttryck för olika normativa föreställningar som tar sig uttryck som berättelser i vår svenska vardag. Med inspiration från dessa berättelser vill jag visa hur vi som individer styrs av våra olika värderingar som gör att vi osökt väljer att lyssna på och ta till oss någon av berättelserna som mer trovärdig än de övriga.

Det ena perspektivet präglas av ett investerings och konsumtionsperspektiv. Sett från detta perspektiv är Sverige ett välståndssamhälle som ligger över EU och OECD genomsnittet i BNP/capita och i socialt skydd som BNP andel. Sedan 1991 har vi fått en ökad disponibel inkomst, samtidigt som vi sedan 1980-talet kan se en anpassning till den internationella ekonomiska ’verkligheten’. Den svenska social- och utbildningspolitiken har sedan början av 1990-talets kännetecknats av valfrihet.

Det andra perspektivet representerar det etniskt/kulturella perspektivet. Här fokuseras invandringssamhällets sammansättning: andelen utlandsfödda har ökat från 7,5 procent 1980 till 18,5 procent 2017. Minoriteter har fått en allt ökad effekt på majoritetssamhället och det finns en ökad kulturell dynamik. Mångkulturalismen kan ses som ett problem eller rikedom.

Det tredje perspektivet ser samhället nedifrån och upp i ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetspolitiken har ett stort utrymme på den politiska dagordningen. Jämställdhet innefattar idag även vad som kallas för intersektionalitet – ett uttryck för att orättvisor handlar inte enbart om kön utan dessa kan inte frånkopplas från olika maktordningar såsom klass, sexualitet, utbildning, funktionshinder etc. I postmodernismens spår har individuella rättigheter blivit allt viktigare. En könsneutral term används flitigt i det svenska språket. Denna ideologi utsätts just nu för en motreaktion som bland annat kan ses genom den populäritet som Jordan B Peterson uppnått. I Sverige är detta perspektiv representerad av David Eberhard.

Det är precis detta med att förstå samhället från många olika perspektiv som utgör samhällsvetares specialitet. Till skillnad från andra discipliner så utgår samhällsvetare ofta från olika perspektiv, kan se och förstå detta. Att se att den verklighet som vi har kan betraktas på många olika sätt. Precis som ovan så kan vi se att samtliga av de tre ovan är lika gällande, men som personer kanske som ofta sker i politiken så sker fokus enbart utifrån ett av dem.