Förändringsprocesser – varför vissa människor har det lättare…

Posted on Posted in Blogg, Coaching, Förändring

När vi ska förstå förändringsprocesser, så behöver vi också förstå frågan som handlar om – vad är det för någonting som gör att vissa människor tycks ha det lättare för att lära sig än andra?

Vi skulle kunna betrakta denna fråga utifrån olika perspektiv. Det ena är att förstå den inneboende tudelning som finns inom oss människor som handlar om viljan  att känna trygghet, stabilitet och ordning, men också att kunna känna att livet har utrymme för lärande och växande, nya äventyr.

Det handlar om den tudelning som finns mellan regression och progression – och faktum är att som människor så befinner vi oss människor kanske mer i någon av dessa polariteter. Du känner igen regression i människor som har bott på samma ställe i hela sitt liv. De umgås med samma människor. Arbetar med samma saker som de alltid gjort. Regression står för tryggheten och säkerheten som finns i det invanda och bekanta.

Progressionen däremot står för allt som har med utveckling att göra. Människor som gillar förändring, som söker nya äventyr, som genom livet byter bostad… Helt enkelt människor som på något sätt är i rörelse. Det är lätt att se att inom en organisation så är det enklare att få människor som någonstans inom sig själv är progressiva att också vara positiva till förändringar. Men frågan är hur kan man få de som tydligare representerar ‘vi vet vad vi har, men inte vad vi får’ mentalitet att faktiskt vilja förändra sig?

Ett sätt är att förstå vad det innebär att lära sig nya saker. Lärande och lärande organisationer är ju på modet. Det enda vi vet idag är att förändring är konstant. Man måste helt enkelt som människa kunna hänga med och vilja lära sig nya saker.  Men hur går det till?

Jo allt lärande och all kunskapsutveckling handlar egentligen om mänskliga möten. Det är i mänskliga möten som utmanar oss i våra tankar och föreställningar som lärande kan ske. På så sätt så kan man säga att lärande i en organisation kan ske både på en organisatorisk och gruppnivå, men faktum är att det handlar om att enskilda individer måste vilja lära sig. Det handlar helt enkelt om att skapa ett klimat, en kultur som fostrar ett öppet tänkande.

Ett öppet tänkande skiljer sig från ett som är stängt. När människor är stängda så har de blivit sådana som säger nej, eller vill inte lyssna. Öppna människor har förmåga till att lyssna och sätta sig in i nya perspektiv. Man skulle kunna säga att de ha låga associationshinder. Människor som är mer slutna har höga associationshinder.

Associationer kan förstås som din förmåga att kunna finna nya förutsättningar, nya perspektiv, nya skärningspunkter. Något du hör ger uppslag till nya idéer. Det skapar en kedja av associationer. Denna kedja påverkas av dina tidigare erfarenheter. Det är detta som gör att vissa människor är mer begränsade för att de har högre associationshinder.

Det är inget fel att ha höga associationshinder. Faktum är att det kan vara väldigt bra i vissa sammanhang då det hjälper att strukturera och fokusera tänkandet för att kunna lösa problem utifrån beprövade sätt. Men för att förändring och utveckling skall kunna ske så behöver vi själva och dina medarbetare kunna riva sina associationshinder. Hur går det egentligen till?

Det finns ett antal metoder av olika slag som kan bidra här. Som coach har jag ett antal verktyg som gör att jag kan hjälpa individer att riva sina associationshinder. Jag har skapat 30dagars processer för att det skall kunna ske. Men det finns också andra sätt som vanligtvis sker naturligt som bidrar till att människors blir mer öppna genom att sänka sina associationshinder. Att skaffa dig en högre utbildning är ett exempel. Genom högre utbildning så lär du dig att se verkligheten från olika perspektiv. Du lär dig att förstå perspektiv och skeenden. Du lär dig se att verkligheten kan se ut på många olika sätt beroende på vem som har makt att tolka den.

Ett annat sätt att riva sina associationshinder är att ge sig ut och resa. Genom resandet möter du nya kulturer, människor och nätverk. Som en av mina vänner Anna Åberg som verkat som Digital Nomad berättar, genom att resa har hon hållit sig ung i sinnet och tankarna. Helt enkelt för att de flesta som reser är just ungdomar.

Vi måste alla hitta vårt sätt att förstå dagens samhälle och arbetsliv. En sak är säker, ett öppet sinne gör att möten i vardagen kan bli så mycket enklare. Du triggas inte igång på samma sätt. Du blir bättre på att kommunicera vad som är riktigt viktigt.  Det är därför som organisationer behöver förstå att en bättre arbetsmiljö skapas när deras arbetstagare lär sig nya saker.

Ett sätt att stimulera lärande hos individen är att låta dem få en möjlighet att göra saker som inte enbart påverkar dem professionellt utan ger en kunskap som också kan tas till deras privata liv. Det privata hänger ju ihop med det professionella. Hur en arbetstagare mår hemma smittar av sig på jobbet, eller hur?

Deltagarna i mitt 30dagar av självledarskap kliver in i en process som baserar sig på tillämpad psykologi. Detta gör att det skapas nya associationsmönster. Deras sinne öppnas. Medvetenheten ökar. De får möjlighet att erfara en struktur som öppnar upp för ett nytt sätt att förhålla sig och relatera sig till varandra. En veckovis struktur av virtuella möten med möjlighet till hotseatcoaching som ger nya perspektiv. Som ett resultat kan deltagarna göra nya val och ta bättre beslut. Bli gladare. Må bättre och skapa nya förutsättningar för vad som är riktigt viktigt i deras privata och/eller professionella liv.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.